Den vackraste stunden på dagen!

Äntligen är jag på banan igen med mina morgonpromenader!

Det är så fruktansvärt jobbigt att jag bara vill skrika rakt ut när klockanfan ringer 5:00.... Snoozar den ett par gånger, ligger och velar om jag verkligen ska ta mej upp.. Men så bara räknar jag, ett, två och tre och reser mej upp och sätter på mej kläderna...

Så SATANS jobbigt är det... Ögonen blöder och kroppen skriker efter att bara få krypa ner i den varma sängen igen...

Men bara efter ett par steg ute i den härliga friska krispiga morgonluften så bara jublar kroppen och jag klappar mej själv på axeln och säger: Duktigt Karro, duktigt!!!

Det har varit ett par varierande mornar den här veckan med vädret.. Lite regn och dimma och att möta solen som håller på att gå upp! Det är banne mej det vackraste på hela dagen! Nästan så man blir religös!!!

Ibland får jag med mej Jonas, ibland inte!!;)

Jag går där i tystnaden och ser och hör hur allt börjar vakna till liv efter natten, så fantastiskt underbart är det!

Mindre roligt var det igår... Regn och gatlysena hade inte hunnit släckas efter natten... Kände just där och då en gnutta deprimerande känsla... Det är de här som kanske väntar oss... Eller de gör det, iallafall mörkret på mornarna...

Så jag njuter nu varje morgon av ljuset, den härliga solen som når mina morgontrötta ögon! Njuter för att om bara några veckor kommer jag förmodligen att få använda reflexväst och möta en mörk morgon... *djup suck*

Sen efter min morgon PW är jag så där pigg och glad och morgonens PW följer med mej och mitt humör hela dagen lång! Och man vaknar till liv så där härligt och endorfinernas hoppar av lycka i kroppen! Och en stor tallrik gröt öses in i munnen och mättar gott i magen!

Sen om man får till ett pass till på kvällarna! Ja det är bara ren och skär bonus! Har faktiskt lyckats få till 3 extra pass alla 3 kvällarna den här veckan! Så 6 pass på 3 dagar och ca 4,6 mil i benen med hjälp av PWs och ett par tuffa mil på Mr Dick! Inte fy skam! Skryta bör man! *fnissar lite generat*

Jag vet att jag har tjatat om det så många gånger.. men jag kan inte säga det för många gånger: Kan jag så kan du! Så är det bara!!

Det finns ingen människa som är så morgontrött som mig och det spelar ingen roll hur många PW:ar jag är ute på under ett år.. Min kropp kommer aldrig att fatta det här med att gå upp på mornarna och jag vänjer mej ALDRIG.. Men jag gör det bara för att jag vet hur bra jag mår efteråt!

Usch, nu låter jag så där jävla präktig.. Så där jobbig som jag själv kan bli så uppretad på när folk skriver och när jag själv är i en svacka.. När mina tankar tänker: Ja de är ju jävligt lätt för dom att säga och göra.. Jag hinner inte, jag orkar inte och jag spyr på alla hurtiga personer.. Men nu är jag inne i ett gott flow och då rider jag så klart på den vågen och delar då oxå med mej av den!

Se nu till att komma ut på en morgon PW med start redan imorgon! Jag lovar att du inte kommer att ångra dej... Och framåt 9 tiden morgon bitti har du redan glömt att du varit ute och gått och känner dej kanske taggad för ett litet kvällspass!;)